Större penis, äldre tyskar och en svensk krona som vänder hem

Vad är det som händer? I veckans helgsvep dyker vi ner i den oväntade Ozempic-effekten, där det inte bara är midjemåttet som förändras. Vi pratar också om varför Tyskland allt mer liknar ett pensionsboende med rustningsambitioner, hur Sverige kanske ändå närmar sig euron trots fortsatt skepsis i opinionen, och varför Riksbanken ser ut att sänka räntan nästa vecka.

Släng in ett bytesbalansöverskott i världsklass och en skopa demografisk chockterapi – och vips är du smartare än farbrorn på Facebook.

När viktnedgång leder till organisk tillväxt

Ozempic, det hajpade läkemedlet mot diabetes och övervikt, har seglat upp som en oväntad snackis i helt andra kroppsliga territorier. Nya data visar att användare inte bara går ner i vikt, vissa rapporterar också märkbara förändringar i penislängd.

Först skrockade läkare i USA. Sedan kom siffrorna, och nu mäts det på allvar.

I Storbritannien visar statistik från diabetes.co.uk att den genomsnittliga penisstorleken har ökat med nästan 10% mellan 2022 och 2024. Det motsvarar ungefär 1,2 cm ökning på bara två år.

I Venezuela är siffrorna betydligt mer extrema, där ska snittlängden ha gått från drygt 3,6 cm till 16,9 cm. En ökning på över 13 cm.

I Spanien och Italien har fenomenet fått fäste i kvällspressen där det beskrivs som "el milagro doble", det dubbla miraklet: först vikten, sedan längden.

Vad det beror på? Troligen en kombination av minskat bukfett (vilket gör att mer av penis blir synlig), ökad blodcirkulation, kanske till och med hormonella effekter, men forskningen är långt ifrån enig.

Det kan också vara en ren placeboeffekt, eller ett resultat av att man helt enkelt känner sig mer nöjd med kroppen. Oavsett vad: Ozempic-effekten verkar få nytt liv, och det är inte bara på vågen som mätvärdena förändras.

En euro för varje krona?

Svenska folkets kärlek till euron går i vågor – och just nu är det ebb. Endast 32% vill byta valuta, enligt SCB:s nya mätning.
Men trenden pekar ändå uppåt: motståndet minskar långsamt, och extrapolerar man kurvan – alltså drar ut dagens utveckling in i framtiden, kan en majoritet för euron vara på plats till 2035.
Kanske är det inte nästa regering, utan nästa generation, som trycker på växlingsknappen.

Det man sällan pratar om, och som är svårt att mäta, är hur mycket handel som aldrig blir av. När konsumenter tvekar att köpa från utlandet för att priserna är i euro, eller när svenska företag tappar fart för att de måste växla, säkra och hantera valutarisk. Sånt syns inte i statistiken, men det kostar ändå.

Du vet vad du har, men inte vad du går miste om.

Ett pensionsboende med pansardrömmar

Tyskland har stora ambitioner: försvaret ska stärkas, infrastrukturen moderniseras och industrin bli mer robust. Allt samlas under ett nytt ledord: Zeitenwende, ett epokskifte där Tyskland ska vakna ur sin efterkrigsdvala och kliva fram som en säkerhetspolitisk makt.

Problemet? Den vanligaste åldern i landet. alltså den ålder flest tyskar faktiskt har, är 60 år. Medan landet rustar för framtiden, förbereder sig den typiske medborgaren för pension.

Till jämförelse är den vanligaste åldern i Sverige 34. Två EU-länder, men i helt olika livsfaser.

Riksbanken i sänk-läge

Nästa vecka, den 18 juni, väntas Riksbanken fatta beslut om räntan. Och mycket talar för att en sänkning är på väg. BNP-tillväxten är låg, inflationen dämpad och hushållens konsumtion fortfarande försiktig.

Swedbank tror på en sänkning nu, och en till i september. Även AP-fondens chefsekonom är inne på samma linje.

Det enda egentliga hindret är Riksbankens tidigare signaler, där man talade om oförändrad ränta fram till 2025-2026. Men de tonerna har redan mjukats upp.

Det finns mer uppsida än nedsida med att sänka nu.

Sparandet som blev ett överskott

Sverige har länge legat på ett av världens högsta bytesbalansöverskott, alltså skillnaden mellan vad vi exporterar och vad vi konsumerar och investerar inom landet. I dag ligger det på omkring 7-8% av BNP, vilket är exceptionellt för ett land utan naturresurser som olja. Vi har sparat oss trygga i decennier.

Staten trycker på gasen, hushållen plockar hem pengarna, och något verkar ha lossnat i det svenska spar-DNA:t Och det finns tecken på att vi som land är på väg mot en ny syn på risk, kapital och tillväxt.

Det kan på sikt stärka kronan, men kanske ännu viktigare: det kan ge Sverige en mer framåtlutad och inhemskt investeringsdriven ekonomi. Kanske är vi på väg bort från 90-talskrisens skuggor, en gång för alla.

Trump, tullar och teater

Vad vore ett helgsvep utan Donald Trump – som ett slott utan bal, ett drama utan final.

Det är svårt att föreställa sig en geopolitisk vecka utan att något oväntat sipprar ut från Donald Trumps mun. Och mycket riktigt: i veckan påstod han att USA och Kina i princip redan har ett nytt handelsavtal på gång, med magneter, tullar och studenter i mixen.

Enligt Trump har Kina "redan sagt ja bakom kulisserna" till ett nytt avtal, något som nu också backas upp av rapporter om en gemensam ram och implementeringsplan mellan USA och Kina. Avtalet ska enligt Trump förbättra USA:s handelsbalans, skydda amerikanska bönder och få "stopp på stölden av våra innovationer". Det ska bland annat inkludera att USA får tillgång till sällsynta jordartsmetaller från Kina, i utbyte mot lättnader för kinesiska studenter.

Vad exakt detta avtal innehåller är dock fortfarande oklart. Vita huset har ännu inte offentliggjort några dokument, och Kinas myndigheter förblir tysta. Dock har Trumps uttalanden denna vecka, inklusive hot om att ensidigt sätta nya tullsatser inom veckor, ökat dramatiken ytterligare.

Presidenten sa i veckan att han överväger att skicka brev till USA:s handelsparter med budskapet: "det här är avtalet, ta det eller lämna det". Samtidigt löper en paus i Trumps mest straffande tullar ut den 9 juli, och även om finansdepartementet antytt en förlängning för "samarbetsvilliga länder", är bilden långt ifrån tydlig.

Trump hävdar att ett avtal med Kina redan är "klart" och väntar på hans och Xi Jinpings godkännande. Men detaljerna, bland annat om USA:s tillgång till jordartsmetaller endast gäller i sex månader, gör helheten fortsatt diffus.

Samtidigt fick Trump i veckan ett domstolsbesked till sin fördel: en federal appellationsdomstol upphävde ett tidigare stopp på tullarna, och ger därmed administrationen tillfälligt spelrum.