Handelskriget som aldrig tar slut

Genèveavtalet: Kortvarig fred i ett konfliktladdat handelslandskap

Den 12 maj, vid Genèvesjön, presenterade USA:s finansminister Scott Bessent ett genombrott: USA och Kina hade enats om att sänka sina ömsesidiga tullar från 125% till 10%, med vissa undantag.

Fentanylrelaterade kinesiska varor undantogs, vilket innebar att USA:s effektiva tullnivå mot Kina fortsatt låg på 30%. Trots detta lyftes avtalet fram som början på en mer avspänd ton mellan länderna.

Marknaden reagerade direkt: Dow Jones +840 punkter, Nasdaq +3,7%, oljan upp, dollarn stärktes. Men effekten på marknaden blev inte långvarig - tvärtom ökade spänningarna snabbt igen.

Trumps gamla verktyg tas fram på nytt” eller “Trumps strategi - tillbaka på agendan

Inom veckor efter Genève ökade trycket. USA införde exportlicenskrav på etan, dubblerade ståltullarna och avskaffade det så kallade “de minimis”-undantaget - vilket drabbade lågprisaktörer som Temu och Shein.

Kina kontrade genom att begränsa exporten av sällsynta jordartsmetaller. Samtidigt blossade en öppen diplomatisk konflikt upp i Shanghai, där företrädare för båda länderna anklagade varandra för sabotage i ett offentligt uttalande som sändes live på plats. Och på Twitter (eller X) började Elon Musk plötsligt varna för recession:

Kampen om inflytande: Därför skruvas tullarna upp igen

Enligt spel­teorin kan strategiska konflikter förstås som olika typer av spel, och men oenigheten är stor om vilken strategi som egentligen dominerar.

Ekonomiprofessorn Emily Blanchard menar att USA initialt betedde sig som i ett ultimatumspel, vi erbjuder, Kina får ta det eller lämna det. Men Kina accepterade inte. De svarade.

Sedan övergick relationen i ett chicken game, där båda rusar mot varandra i hög fart och hoppas att den andra viker först. Om båda håller kursen väntar antingen ett sammanbrott, eller ett nytt rundslag av handelsåtgärder.

Men kanske är det mest relevanta spelet just nu ett utmattningskrig, där vinsten går till den som klarar att bära kostnaden längst utan att ge efter för inrikespolitiskt tryck. Och just där har Kina, med sin centralstyrda ekonomi och kontrollerade media, ett övertag. USA:s politiska system är mer känsligt för kritik, börsras och röster som Musks.

Londonmötena: Genombrott eller upptrappning?” eller “Avgörandets timme i London

Förhandlingarna i London inleds måndag 10 juni, med delegater på plats från både USA och Kina. På bordet ligger frågor som:

• Kommer USA att mjuka upp exportrestriktioner på teknik och energi?

• Kommer Kina att öppna för större importvolymer eller släppa på mineralrestriktioner?

• Och kan man över huvud taget hitta tillbaka till förtroende?

Trumps självvalda 90-dagarsfönster från Genève löper ut i början av juli - vilket innebär att veckorna framöver blir avgörande. Misslyckas samtalen, väntar nya tullrundor. Lyckas de, kan det lägga grunden för en ny jämvikt i relationen

Makten bakom tullarna

Bakom stålet och sojan döljer sig kampen om teknisk dominans och strategiska resurser. Det handlar om kontroll över framtidens teknik, om råvaror, om energi - och om global makt.

USA:s etanexport har blivit ett geopolitiskt vapen. Kinas kontroll över sällsynta metaller är ett påtryckningsmedel. Varje tullbeslut bygger på kalkyler kring säkerhet, teknikdominans och politisk hävstång.

Vad händer nu?

Imorgon börjar samtalen. Men konflikten sträcker sig långt bortom London, och lär fortsätta långt efter att förhandlingarna är slut.

Fakta just nu (per 9 juni 2025):

• Effektiva tullar: 30% på Kina (inkl. fentanyl-relaterade varor)

• Nya samtal: Startar 10 juni i London, med USA:s delegation ledd av Bessent, Lutnick och Greer

• Tidsgräns: Genève-avtalet löper ut i början av juli

• Påtryckningsmedel: USA använder etanexport; Kina sällsynta jordartsmetaller

• Politiskt klimat: Elon Musk förutspår recession, amerikanska domstolar ifrågasätter tullarnas laglighet.